Det här är första gången på typ 7 år som jag är singel på alla hjärtans dag.

Inte för att jag på nått sätt är duktig på förhållanden utan bara för att jag lyckats byta förhållanden såpass ofta att det vore ren otur att vara singel på just alla hjärtans dag. Men det är ändå bra att jag är det nu...för fördelen med att vara singel är att man har en nykter bild på kärlek och kan säga det som är sant utan att ens partner blir förolämpad.

För så här är det;

Ni firar den här dagen för att ni tror att ni är speciella...men det är ni inte!

Ni läser det jag skriver och tänker att så är det inte för oss...men det är det!

För saken är den att bara i Göteborg där jag bor finns det tusentals tjejer som jag skulle kunna bli kär i...och som skulle kunna bli kär i mig. Det ni har gjort är bara ett val. Ett val att fortsätta tycka om varandra efter att ni har knullat.

Jag vet inte varför ni har gjort det, kanske gillar du hans tjocka hår eller så går du igång på hennes svanktatuering.

Det spelar ingen roll varför, för det finns en miljon killar med tjockt hår och  det finns två miljarder tjejer med svanktatueringar.

Det är bara praktiskt.

Morgonen efter du vaknar och märker att du tappat bort din jacka och har ett 500-kronors taxikvitto i din ficka så ligger han/hon kvar, och efter att ni har obligatoriskt bakisknullat så ligger han/hon fortfarande kvar...

Det är i det här läget som det avgörs om du ska bli kär eller om det bara är ett ligg.

Om X i det här läget lämnar ut något som kan härledas tillbaka till X och Y i sin tur använder den informationen till att kontakta X efter att ni sagt "vi hörs" med skamset knullruffs...DÅ...DÅ blir det kärlek.

Ok, ok...nu finns det någon hundradel som INTE har träffat sin "livspartner" halv fyra på ett svettigt dansgolv till tonerna av vem fan bryr sig... och det är ni som tror att ni är speciella och att det är något som har vuxit fram mellan  er. Det är också ni som är waaaaay förlorade...

För om det var så att ni inte var så kåta på varandra att ni ville slicka av varandra kläderna första gången ni sågs så hjälper det inte att ni båda gillar Cougar Town...ni kommer ändå tills slut vara otrogna mot varandra med samma kille. Tro inte att det ni har är mer äkta för att ni fann varandra efter ett tag, ni har faktiskt ärligt talat aldrig haft någonting alls...

Det som vi väljer att kalla kärlek är bara en kemisk reaktion i våra hjärnor...och jag säger inte att det är något fel att satsa på en person som man fått den här reaktionen med. Men du ska inte tro att det är den enda personen du får den reaktionen med.

Tänk till exempel på hur många facebookvänner du har.

Beroende på hur jävla låtsatskompiskåt du är så multiplicerar du det med ett tal...låt oss bara ur luften säga...hmm,50. Det är så många som du har pratat med tillräckligt för att bilda en uppfattning om dom.

Vidare...för enkelhetens skull, låt oss vara narrow minded och säga att hälften av dom är det kön som du är intresserad av. Ett snitt på 300 facebookvänner ger då 7500 (300*50/2=7500) personer som du träffat som teoretiskt skulle kunna vara din "drömprins/drömprinsessa"...7500...en "stad" med 7500 personer invånare har inte ens ett McDonalds.

Jordens befolkning är nästan 7miljarder...i nollor blir det 7 000 000 000 människor. För enkelhetens skull tänker vi igen att människor dras till ett av könen och att det könet dras tillbaka till motsatt kön(sjukt inte 2011 jag vet men vafan jag hittar på det här medans jag skriver så vad begär ni?) , att medellivslängden är 69 år, att  antalet människor är jämt fördelat mellan ålder och kön och att man blir sexuellt intresserad först när man blir 18 år.

För att ytterligare göra en begränsning säger vi att man bara är intresserad av personer som är +- 10 år jämfört med vår egen ålder. Det ger ändå en siffra på 1 miljard tänkbara partners, 1 000 000 000. Du har träffat 7500 av dom, och flera har du säkert kunnat spendera ditt liv med om det inte vore för att han hade för korta jeans, hon inte sa "hon 'ba" för ofta eller om han inte fyllehånglat med din kompis en gång. Hur stor jävla chans är det att den du stod och lagade en romantisk middag tillsammans med igår kväll är "den enda"?

Det är bara en person som du står ut tillräckligt mycket med för att knulla tillsammans med flera gånger samma vecka.

Jag säger inte att det är något fel att fira det...jag säger bara att du ska vara medveten om att det är det ni firar. Ni firar det val ni gjort att dela en stor del av livet med den personen, och det kan vara fint på många vis.

Men var också medveten om att ni definitivt inte är speciell...och att ni troligen har en person i er närmaste krets som skulle kunna byta plats med er.

Du snubben, din tjej sneglar troligtvis på någon av dina polare när hon träffar honom, och du bruden, din kille har troligtvis tänkt på din bästis när han tagit en wank nån gång.

Svälj det, och fira det ni har. Var ärliga mot varandra och er själva...

Ha sedan en trevlig alla hjärtans dag, rå om varandra!

Och det menar jag, från botten av mitt hjärta!